Triathlon Cup i Hualien

Förra sommaren bestämde jag mig för att hitta ett mål som kräver att jag gör något. Jag anmälde mig och Agnes till Stockholms Jubileums marathon den 14 juli 2012. Jag hittade ett 26 veckors träningsprogram på marathon.se som jag började följa. Sedan hände det lite andra saker som att jag träffade Anne och började cykla i bergen. Jag köpte en ny cykel som jag bara älskar och körde min första cykeltävling här i Taiwan. Jag anmälde mig sedan till Seoul marathon tillsammans med Maria och lyckades. Jag fick en online coach av min underbara man som vet vad som behövs för att han ska ha en fru som trivs. Jag anmälde mig till min första triathlon tävling tillsammans med Anne.

Jag började träna triathlon ett par veckor efter Seoul marathon. Anne hade coachen, Craig Jones, som tidigare var bosatt här i Taipei så jag har numera honom också som coach. Han ger mig träningsprogram vecka för vecka för att bli bättre och nå mina mål  Då kanske ni tänker – Ja, och vad ska hon med det till. Det är ju så att när jag inte får jobba så måste jag ha något annat mål i mitt liv och då förutom att vara mamma och fru. När jag jobbade så jobbade jag ganska mycket och älskade det. Nu har jag skaffat mig ett substitut. Det var ju så att när vi flyttade från Seoul till Taipei så kände jag ingen och framför allt visste inte vad jag skulle göra för något meningsfullt. Klart man alltid kan träffas och fika eller äta lunch, men det är så mycket roligare om man har gjort något annat innan.

Då både jag och Anne har samma coach och snarlika träningsprogram har vi kunnat träna en del tillsammans. Vi har även gått med i ett par olika träningsgrupper. Onsdags kväll så springer och simmar vi med Sam som för närvarande är Taiwans nr 1 triathlet. På söndagar så cyklar vi tillsammans med Columbus Biking Team med start 6:30 så vi är hemma igen till lunch. Det passar ju inte alltid att smita iväg halva söndagen, men några gånger har jag varit med. 

Min första triathlon gick i Hualien här i Taiwan. Vi hade lite strul med att komma dit. Vi hade tänkt åka tidiga morgonflyget, men som av någon anledning ställdes in ett par veckor före. Alla tågen var då fullbokade så jag planerade att åka bil istället. Abbe, Alma’s taxichaufför som är ifrån Hualien skulle följa med mig. Då vi är i Taiwan och det regnar ganska mycket emellanåt så förstördes vägen dit bara några dagar före tävlingen och skulle inte hinna repareras i tid. Jag fick då tag på en flygbiljett kvällen innan och hittade ett rum inte så långt ifrån tävlingsplatsen. Tur att Per var på hemmaplan så jag kunde åka dagen innan.

På väg till start.

Lördag morgon och tävlingsdagen så var det mulet och inte alltför varmt. Starten gick 12:30 och vi var där i god tid. Vi fick våra nummerlappar som skulle sitta på hjälm, cykel, springkläder och armarna för simningen. Vi ställde upp cykel, skor mm vid växlingsstället där alla hade varsin plats. Både jag och Anne var ganska pirriga och ville bara att starten skulle gå. Först var det allmän uppvärmning, avprickning och gemensam gång till starten. Damerna och herrar elit startade först, sedan startade de olika åldersgrupperna med fem minuters mellanrum. 

Jag och Anne före start.

Starten gick och jag var för snabb ut i vattnet. De andra kom bakom och bara simmade rakt över mig. Jag trodde nästan att jag skulle drunkna och fick en massa kallsupar och sparkar. Det var hemskt och det tog ett tag innan jag hämtade andan och kunde börja simma igen. Jag började simma bröstsim och vågade inte prova crawl. Planen var att jag skulle crawla hela vägen, men när jag provade såg jag ingenting vattnet var mörkt och jag kunde inte simma rakt fram. Jag simmade in i linan eller rakt utåt fel håll, så det blev bröstsim hela vägen.  När jag väl hade simmat min1,5km så var benen som gele när jag skulle springa till växlingen. 

Löpning!

Jag kom upp på cykeln och trampade iväg. Vi cyklade två varv och fick inte ligga på rulle, det var 7 meters gräns. Det var kul och gick ganska fort. Sedan var det dags för löpning, men benen var stumma och hade ingen lust att springa. Jag som tycker att det är tungt att springa i vanliga fall tyckte detta var hemskt. En tjej på lätta snabba ben passerade mig efter bara en kilometer och jag hade ingen chans att hänga på. Jag försökte springa mellan varje kontroll där jag stannade och drack vatten. Det tog sin tid och en massa killar passerade mig hela tiden, men ingen mer tjej. Jag kom i mål som tredje tjej på tiden 2:57.  Anne blev 8:a på 3:10 och förbättrade sin tid med 13 minuter från förra året. 

Min snygga tatuering - nr. 62!

Det var tufft, men kul. Simningen var läskigast, löpningen tyngst och cyklingen roligast!! Nästa triathlon jag planerar att göra är den 7 juli i Vansbro, men då är det 1,9km simning, 90km cykel och 21km löpning. 

Packade cyklarna för hemresan.

Kram Lotta

PS. Häromdagen fick jag en pokal och prispengar för min 3:e plats. 

Basket turnering

I helgen så har både Alida och Wilma haft basket turnering med skollagen. Wilma spelade på TES campus och Alida fick åka iväg till en annan skola och spela. Vi försökte planera så vi kunde se bägge tjejerna spela och samtidigt hinna hem och hämta de i tid. Vi såg Alidas två första matcher. Vi som knappt sett tjejerna spela basket blev positivt överraskade. Alida var väldigt duktig, en av de bästa i sitt lag och spelade jättebra. Det var två tuffa matcher och Alida fick ta mycket stryk. Hon åkte i golvet flera gånger, men reste sig och kämpade på. De vann båda matcherna även om det var med minimal marginal. 

Alida redo för basket!

Alida i action!

Alidas lag, TES Y8 girls spelade mot några andra skolor i Taipei och den amerikanska skolan hade tre lag med. TES spelade väldigt bra och gick till final. Vi såg tyvärr inte finalen, men tjejerna spelade lysande och vann hela turneringen. De fick medaljer och en stor pokal att ha i skolan. 

Alma hejat på TES!

Per läser lite mellan matcherna.

Vi åkte och tittade på Wilmas två sista matcher. De hade tyvärr förlorat sina två första och en oavgjort, men spelade bra när vi såg dem. De vann den första matchen vi såg och gick till slutspel om 3:e och 4:e platsen. De lyckades vinna sista matchen också och kom 3.a. Det var en stark avslutning för TES Y7 girls! Wilma spelade också bra och coachen för amerikanska skola kom fram och gratulerade Wilma till lysande spel. Han tyckte hon var en av de bästa på planen! 

Wilma i action!

Wilma

Alida och laget gick till Chilis och firade segern och vi firade Wilmas 3.e plats. 

Kram Lotta

Besök av Pappa och Rasmus

Bara några dagar efter att vi kom hem från Bangkok så landade Pappa och Rasmus i Taipei. Tjejerna längtade så mycket att de följde med ut till flygplatsen och hämtade dem. De åkte med Abbe och överraskade dem ordentligt! 

Tjejerna som fortfarande hade springbreak njöt av sällskapet. De badade, spelade basket och bara va’ tillsammans med storkusinen. Första fredagen tog vi med Pappa och Rasmus upp till norra delen av Taiwan. Vi passade på medan tjejerna fortfarande var lediga från skolan. Vi åkte kustvägen ut till Jehilu och tittade på den kända stenen, Queens Head. Det var stekande sol, väldigt varmt och många turistande kineser. Vi hade kaffe, saft och bullar med oss så vi stannade och fikade utmed havet. Vi åkte över bergen på hemvägen och stannade även vid vulkanen. Flickorna njöt av att få visa Rasmus olika saker i sin omgivning. Efter Almas tennis på klubben så hade vi en mysig kväll hemma med indisk mat, svenskt smågodis och film.

Rasmus och tjejerna.

Per som skulle till Shanghai på sin kurs åkte redan på lördag morgon. Första och sista delen av kursen är i Stockholm och denna andra del i Shanghai. Han kunde då passa på att träffa Erik som också är i Shanghai som utbytesstudent under en halv termin. Erik kom i början av april och ska stanna i 3 månader. Han har en blogg om ni vill läsa om hans äventyr erikparesa.tumblr.com

Per var borta i nästan två veckor så det var skönt att ha Pappa och Rasmus här. När det är vardag och skola för tjejerna så går dagarna i rasande fart.  Pappa och Rasmus var inte så mycket för turistsaker och Pappa som har varit här två gånger tidigare ville mest njuta av att bara vara med oss. De hann ändå med lite shopping på elektroniska marknaden, nattmarknaden, alla varuhuset och även National Palace Museum. 

Jag var ute och cyklade med både Pappa och Rasmus fast vid olika tillfällen då de båda fick låna Pers cykel. Pappa och jag tog en tur längs floden, han cyklade och jag sprang. Rasmus tog jag med upp i bergen några gånger. Den första gången är ganska tuff innan du vet hur långt upp det är och det kan vara svårt att hushålla med krafterna. Rasmus hängde med bra även om han blev väldigt trött. De andra gångerna gick det mycket bättre och sista gången fick han vänta på mig.  

Helgerna går i rasande fart… det är tennis, simning och fotboll tillsammans med läxläsning. Finns ingen tid till så mycket annat. Jag som precis har börjat träna triathlon hade en fullspäckad träningsdag. Jag var borta hela söndagen så det var bra att Pappa och Rasmus var hemma med flickorna. De fick följa med tjejerna på dubbla fotbollsmatcher och sedan åt de alla middag på Chilis. Jag hade en intressant dag med först cykling i bergen, cykel på teknik bana, teori samt öva på växlingar. Efter lunch var det teori igen, löpning och simning. Var hemma efter 13 timmar, helt slut men hade lärt mig massor. 

Sista helgen när Per kommit hem igen så lagade Pappa ett påskbord till oss. Han hade tagit med sill från Sverige, men gravade själv laxen och gjorde rödbetssallad. Det var så gott! Pappa han kan! 

Wilma beundrar Pappas påskbord :)

Vi var ju också tvungna att åka till 101:an så tjejerna kunde ta kort med Rasmus. Det var ganska mycket folk så vi skickade upp de själva medan vi andra gick till en bar under tiden. Vi åt middag på Jollys, en av vår favorit restauranger inne i stan med flera olika öl sorter och väldigt god thai mat. Vi åt där väldigt ofta medan vi bodde på hotellet. På hemvägen följde Alida och Wilma med Pappa och Rasmus till nattmarknaden och visade var de kunde hitta lite olika saker. Alida som gillar nattmarknaden och shopping är en utmärkt guide.

Pappa och Rasmus flög hem i måndags efter nästan tre veckor här. Så sista dagen fick Rasmus följa med på bootcamp med damerna. Det var stekande sol och varmt så det var riktigt tufft. Det var så mysigt att ha de här och väldigt tomt när de åkte. Nu ser vi fram emot Sverige i sommar även om det är några veckor kvar. 

Ha det gott!

Kram Lotta