Vätternrundan

Fotograf Martin Botvidsson - www.botvidsson.se - Jag har vita armar och röd/vit hjälm.

Jag har nu klarat min 7:e Vätternrunda och det blev min absolut snabbaste. Jag har tidigare kört på 9:45, fast det var tio år sedan. I år startade jag tillsammans med SubXX Team Naturell som består av ett gäng starka cykeltjejer från hela landet. Vi samlades fredag kväll för ett informationsmöte och så fick jag möjlighet att träffa alla.

Vi samlades en halvtimme före starten 10:06. Det var 700 cyklister som startade på lördag mellan 9:30 och 10:34. Det är de grupperna som beräknar att cykla på 7-9 timmar som kan anmäla sig som sub9. Det var ett riktigt laddat gäng som begav sig iväg. Vi hade fått veta i vilken ordning vi skulle ligga på i kedjan. Vi cyklade i belgisk kedja med snabba byten för att hålla farten uppe. Det gällde att hålla ett jämnt högt tempo från början.

Vädret var bra, 15-20 grader och inget regn. Inte alls som förra året då jag höll på att frysa ihjäl. Det blåste en hel del så jag var lite osäker på om jag skulle köra på tempohjulet fram. Det är lätt att det blir vingligt när vinden tar tag i det. Det var flera andra som hade sina tempohjul på så jag tog det också. Jag hade en tunn långärmad underställs tröja samt cykeltröja, korta cykelbyxor och handskar. Det var lite kallt direkt efter start, men sedan perfekt! 

Vi hade kraftig sida-motvind de första tio milen ner till Jönköping. Det gick tungt och jag hade inga pigga ben idag, vet inte om det berodde på jetlag, allergi eller om det bara var en sådan dag. Jag försökte att äta regelbundet så inte energin skulle ta slut. Vårt första stopp var i Bankeryd efter dryga 12 mil. Då hade vi ett 3 minuters stopp för att byta flaskor mm. Jag kom inte riktigt igång efter stoppet och när det gick uppför direkt efter så tappade jag och flera andra gruppen. Jag cyklade på och försökte hitta mitt tempo. Efter några mil kom en annan grupp ifatt som jag kunde lägga mig bakom och åka med. Där låg redan några andra från från SubXX. Det gick snabbt och var stark sidvind där flera åkte av, men jag lyckades hålla mig kvar. 

Nästa kontroll var efter 22 mil, men då låg jag bakom grabbarna och ville inte släppa. Jag hade både lite vatten och sportdryck kvar så hoppades att det skulle räcka de sista åtta milen. Strax efter kontrollen kom vi ifatt tjejerna i SubXX. Jag klev av och lade mig längst bak i vår klunga. De sista milen tuffade på och tjejerna som höll farten är imponerande starka. Superduktiga! Till nästa år ska jag träna mer fart och styrka och lite mindre berg.

Vi cyklade in på tiden 8:17! 

Fotograf Martin Botvidsson - www.botvidsson.se - Jag är den 2:a till höger med vita armar.

Fotograf Martin Botvidsson - www.botvidsson.se

Fotograf Martin Botvidsson - www.botvidsson.se

Fotograf Martin Botvidsson - www.botvidsson.se

Mina supportrar, Lena och Pappa :)

Vi åkte husbil och övernattade på en fotbollsplan väldigt nära start och mål.

Skolavslutning

Idag har vi varit på Emmas skolavslutning. Vi har varit med på den de senaste åren så nästan lite av en tradition. Emma som vann skolans sikta mot stjärnorna, sjöng sin segerlåt. Det var superbra och så kul att se!

Hålla igång

Vi landade imorse och allt har gått enligt plan. Pappa kom och hämtade oss på flygplatsen och mormor väntade hemma med frukost. Så mysigt att få krama om de igen, det var dryga fem månader sedan sist. Det gäller att hålla igång för att inte bli för trötta. Vi åkte in till Ystad och klippte oss. Tjejerna som vill ha långt hår klippte bara topparna medan jag ville ha kort. Jag klippte av alltihop! Så nu har jag en kort och förhoppningsvis lättskött frisyr. Vi åt lunch på Snuggles, ett mysigt fik på gågatan i Ystad. Gott!

Vi hade lovat att hämta Maja på dagis så vi gjorde det på hemvägen. Hon blev så glad. Sedan åkte vi till mormor och kramade om Emma som kom hem från skolan. Mormor bjöd på middag, falukorv. Vi fick både falukorv med potatismos samt korvstroganoff med ris. Det var så gott och något som vi saknat. 

För att inte somna för tidigt så åkte jag med Lena och tränade. Hon tränar cross träning två gånger i veckan. Vi sprang och varvade med olika styrketräningar, det var ungefär som bootcampen i Taiwan fast nu var vi ute i skogen. När jag kom hem igen till mormor hittade jag mina tjejer sovandes...

På väg...

... till Sverige för att njuta av den svenska sommaren och träffa nära och kära.

Flickorna gick sin sista dag i skolan igår och idag har det varit helgdag här i Taiwan. Vi har packat och tjejerna har passat på att träffa sina kompisar. Lisa har varit här och lekt med Alma. Wilma har träffat Maya på stan och lunchat samt Alida har haft Eliza här på poolbad och sedan lunch på stan.

Nu sitter vi på flygplatsen och väntar på att borda. Vi fikar lite och tjejerna passar på att spela lite kort. Vi kommer att landa i Köpenhamn i morgon bitti.

Bloggat från mobilen.

Sista cykelturen...

... före vi åker till Sverige i morgon kväll. Då vi kom hem sent och jag vaknade tidigt så blev det inte så många timmars sömn, men jag hade bestämt att åka ut med Anne och Russell som vanligt. Anne hade en tid att passa och Russell hade trötta ben precis som jag så vi bestämde oss för en två timmars runda. Vi åkte upp bakom Nationalmuseet och antenn vägen. Det hade regnat på morgonen så det var hög luft fuktighet och lite tungt att andas. Vi fick inget regn på oss, men vägarna var fortfarande blöta så det blir till att tvätta cykeln ändå. Det var en vecka sedan jag cyklade sist, men det kändes bra. Vi körde på ganska bra uppför och tog det lugnt nerför. Vi stannade och tog en kaffe i Yangmingsan på 7-11, mysigt att få prata lite nu när vi inte kommer att ses på dryga två månader.

Anne åker till Frankrike på Söndag och efter några veckor vidare till Norge. Russell arbetar ett tag till och åker sedan till England i några veckor. Vi kommer inte att ses här igen förrän runt 20:e augusti, men känns skönt att ha våra cykelturer att se fram emot när flera vänner har flyttat härifrån.

Hemresedag

Måndag och hemresedag för oss alla. Jag hann med ett lätt joggingpass före frukost, tänkte att det var skönt att röra på benen innan vi skulle flyga hem igen. På vägen från träningen träffade jag Alma och hon såg ganska pigg ut. De skulle äta frukost och sedan packa ihop sina saker. Jag packade också ihop och åt sedan en sen frukost.

Vi flög hem via Hong-Kong och landade inte förrän halv elva. Det blev en väldigt sen kväll för Alma så istället för att åka med laget i bussen hämtade Abbe oss på flygplatsen. Alma kom inte i säng förrän vid halv ett och sedan upp tidigt för att gå till skolan.

Laguna Phuket International Marathon

När Almas tre tävlingsdagar var avklarade fick även jag möjlighet att springa en tävling. Vi fick ett informationsbrev på hotellrummet där det stod att vi kunde efteranmäla oss. Start och mål var endast en kilometer  bort och det gick gratis bussar. Frukost serverades från 03:30, så allt var ordnat. Jag anmälde till halvmaran, tänkte att det räcker med 21 km då det bara är 6 dagar kvar tills jag ska cykla Vätternrundan. Uppladdningen var kanske inte den bästa att stå ute i värmen hela dagarna och heja på Alma.

Väckarklockan ringde strax före fyra. Jag gick upp och iväg för att äta frukost. Jag var helt själv i matsalen, väldigt lugnt och skönt. Åt lite lagom. Tog bussen bort till starten så jag var där i god tid. Starten gick 06:00 strax före soluppgången och det var redan 30 grader varmt. Jag sprang iväg och försökte hitta mitt tempo. Det gick lite för snabbt de första kilometrarna, men sedan kom jag in i min lunk. Det var väldigt varmt. Jag fick stanna och drick vid varje kontroll samt skölja huvudet i kall vatten. Kontrollerna kom ganska tätt, var 3:e kilometer. Jag hade ingen direkt målsättning utan såg det som ett väldigt bra träningspass, fast skulle så klart vilja springa under 2 timmar. Ju längre loppet gick desto varmare blev det. Jag är inte alls bra på att springa fort i värmen så det tog lite tid. I slutet var det väldigt många löpare, då starterna låg så att löpare från alla distanserna sprang mot mål samtidigt.

Jag sprang på sista kilometern då jag såg på klockan att det skulle bli tufft att komma under 2 timmar. Jag kom in på 2:00:21 officiell tid, min klocka visade 2:00:05 så nådde inte riktigt 2 timmar. Jag kom på 173:e plats totalt och 14:e plats i min åldersgrupp. När jag sedan kom tillbaka till hotellet mötte jag Alma och TES laget. Jag hann prata lite med henne innan de åkte till ett vattenland.

Det var jag och en Pappa som sprang 10,5km från TES-laget som ställde upp.

Gala middag

Efter alla tävlingarna var avslutade så hade barnen en Gala middag med disco. Det var finklädda tjejer som firade tillsammans. Alma både såg och var väldigt trött. Det är tuffa dagar med många tävlingar. Vi föräldrar fick komma in och titta på ett bildspel från alla tävlingsdagarna innan barnen gick vidare till sitt disco. Föräldrarna hade en egen tillställning nere vid havet med både mat och dryck. Trevlig avslutning!

Fotboll

... och sista tävlingsdagen för Fobissea för den här gången.

Idag var lagen uppdelade i pojkar och flickor. Årskurs fyras tjejer spelade på samma plan som fyrans killarna så de kunde heja på varandra. Alma hade blivit vald till målvakt. Hon höll nollan i första matchen som tjejerna vann. Den andra matchen var tuffare och de förlorade. I sista matchen i gruppspelet var de tvungna att spela oavgjort för att ha en chans att gå vidare till semifinal. Alma lyckades hålla nollan efter mycket kämpande. En boll räddade hon på mållinjen! Det blev en mållös match och avgjort. Tjejerna gick vidare för att de hade gjort fler mål och var så glada. Killarna spelade lysande och vann alla sin matcher i gruppspelet och gick vidare till semifinal.

Killarna vann semifinalen också och fick spela final. Tyvärr förlorade de finalen, men fick en välförtjänt silvermedalj. Tjejerna fick en väldigt tuff semifinal där det var mållöst efter slutsignalen och blev förlängning där första målet vinner. Efter första förlängningen var det fortfarande mållöst så det blev ytterligare en förlängning utan målvakt. Tjejerna fick en frispark som de sköt rakt i mål. Så spännande match, det är mycket tuffare att titta på än att vara med och spela själv.

Finalen var också spännande. Den var ganska jämn och Alma fick göra några fina räddningar. I slutminuten hade tjejerna haft chans efter chans och lyckades till slut att få bollen i mål. Superbra spelat och tjejerna vann G U L D !

Tee-ball

Andra tävlingsdagen var det Tee-ball. Det är en sport baserad på baseball och är tänkt som en introduktion för att utveckla baseball färdigheter. Här tävlar man både killar och tjejer tillsammans, alltså ett lag på 12 spelare. De olika årskurserna var uppdelade på olika planer så vi kunde inte följa de andra två TES lagen. Fyrorna spelade bra och vann sina tre matcher i gruppspelet och gick vidare till semifinal. Där var det en väldigt jämn match som TES till slut vann efter förlängning. Så final för fyrorna.

Det visade sig att alla tre TES lagen hade gått till final och spelade samtidigt. Fyrorna hade väldigt tufft motstånd och förlorade. De fick en fin silvermedalj! Femmorna och sexorna hade spelat lysande och båda vunnit guld! En väldigt lyckad dag för TES!

Friidrott och simning

Det blev ytterligare en tidig morgon, vi åkte redan klockan 7. Samtliga tävlingar gick på skolan BISP, British International School Phuket. Det gick bussar även för föräldrarna från hotellet så väldigt enkelt och bekvämt.

Dagen började med friidrott. Alma skulle vara med på trehopp, kast med tee-ball, 60m löpning samt 12x50m lag stafett. Hon började med trehopp där hon tog sin första medalj, ett brons. Sedan blev det ytterligare en medalj på lagstafetten, ett silver. Bra start på tävlingarna och Alma var jätteglad. 

Efter lunch var det simning. TES är nästan den enda skolan som inte har någon pool. De flesta andra skolorna har egna pooler med simteam. Våra elever har tränat simning en gång i veckan jämfört med många andra skolor som har träning varje dag. Som ni förstår var det väldigt tufft för TES. Alma som jag tycker är väldigt duktig för att vara 8 år hade ganska höga förhoppningar om att vinna en medalj. Jag hade försökt att förvarna henne att det kanske inte blir så lätt. Hon har under året gått från en av de sämre simmarna till en av lagets bästa och fick därför göra ett par av de tuffa distanserna, 50m fritt och 25m fjäril. Hon gjorde det jättebra i förhållande till sin kapacitet, men det räckte tyvärr inte till medalj. Hon blev fyra på 25m fjäril bara några få tiondelar från medalj. Hon var så besviken! Hon simmade också två stafetter samt tyre-race med hela laget. Jag försökte prata med henne efteråt, men hon var bara arg och besviken och sa att hon fick inte en enda medalj på simning som är hennes sport.

Imorgon är en ny dag med nya möjligheter...

Fobissea here we come!

Klockan ringde redan 03:30 för mig och Alma. Det var samling utanför skolan för att åka gemensam buss till flygplatsen. Det var 6 pojkar och 6 flickor i årskurserna 4, 5 och 6. Fobissea är tävlingar i friidrott, simning, tee-ball och fotboll mellan olika brittiska skolor. Skolorna är indelade i olika grupper, där TES är med Phuket, Penang, Suzhou, Beijing, HongKong, Bangkok och Brunei. Alma som är 9 dagar för gammal för att tävla med sin egen årskurs fick då istället möjlighet att tävla med årskurs 4 ett år tidigare. Almas coach är en av årskurs 4:s kvinnliga lärarna vars dotter också var med i laget. 

Efter incheckning gick jag och tog en fika tillsammans med grannfrun Louise, vars dotter Alice också är med i samma lag som Alma. Vi mellanlandade i Hong Kong innan vi var framme i Phuket, Thailand. Vi var inte vid hotellet förrän på eftermiddagen. Vi bodde på samma hotell som barnen, men på olika delar. Det var ett stort hotell som låg fint i Lagunan, Phuket. Jag hann ändå med ett kort löppass innan jag åt middag tillsammans med några av de andra föräldrarna. Det var en lång dag så alla var ganska trötta.