måndag 30 september 2013

Nummer arton

Per var med Wilma på en mini fotbollsturnering i lördags medan jag var med Alida på terränglöpningen. Det var 12 tjejer ur heartbreakers som var uttagna att spela mot ett lag med killar. De spelade inomhus så delades upp i två lag med sex spelare i varje. 


Per hade inte tagit så många foton, så det blir en på mig och Wilma från i somras istället.

Alla lagen mötte varandra så de fick spela två matcher. Wilma spelade väldigt bra, Per sa att han aldrig har sett henne spela så tidigare. Hon hade styrt spelet med sina fina passningar och även gjort mål. Hon hade gått in i närkamperna och tagit för sig som aldrig förr. Per hade hört de andra föräldrarna berömma tjejen med nummer arton, alltså vår Wilma! Det är så kul att hon har fått lite självförtroende och vågar lite på att hon kan. Under dagens fotbollsträning hade tränaren berömt henne och flyttat upp henne till att spela med det lite bättre laget. Way to go Wilma!

lördag 28 september 2013

Alidas första terränglöpning

Alida var uttagen i skollaget för terränglöpning och hade sin första tävling i morse. Det var en vänskaplig tävling mellan den amerikanska skolan och den europeiska skolan. Ett kinesiskt college var också inbjudna för att de skulle få tävla med några rutinerade löpare. Alida berättade att en av killarna hade varit med i OS och en av tjejerna springer maran på 3 timmar, så det var tuff konkurrens. 


Tävlingen gick i parken nedanför där vi bor. De var en tre varvs bana på 5 km. Killarna startade klockan åtta och tjejerna klockan nio. Alida tyckte de andra lagen såg väldigt proffsiga och snabba ut. Det var dryga 15 tjejer från den amerikanska skolan, fem från den kinesiska och endast två från TES. Alida och Ina (min cykelkompis Annes dotter).

Tjejernas start!

Alida hänger med bra efter första varvet. 

Alida tappar de tre i täten på det andra varvet. 

Tufft att springa i värmen. 

Alida spurtar in som 4:e tjej. 

Alida sprang lysande och tappade de bästa tjejerna först på andra varvet. Hon spurtade in på en finfin 4:e plats och sprang 5km på 22:49, endast 19 sekunder från segrarinnan. Jag visste att hon började bli duktig på att springa, men inte så bra! Hon hade två äldre college tjejer och endast en från den amerikanska skolan framför sig. Superbra!

Varm, trött och nöjd.

Skolkompisarna möter upp Ina och springer med henne i mål.

tisdag 24 september 2013

Socialt

Tidigt i morse åkte Agnes och Erik hem efter några härliga veckor tillsammans. Det blev ganska tyst och lite tomt i huset när de åkt. Jag har varit ute på min obligatoriska tisdags cykling. Det är där jag får mitt sociala umgänge. Ibland är det bra träning och ibland lite mer återhämtning, men alltid lika trevligt. 


Jag, Gaby, Anne och Kevin.

Idag var det konstigt väder, det duggade lite samtidigt som det var soligt. Ganska skönt att bli lite avsvalkad och inte så halt. Det blev en två timmars runda som vi avslutade med kaffe på 7-11. När vi stannar och fikar så brukar vi göra det när vi är klara med träningen och inte har så långt kvar att cykla hem.

tisdag 17 september 2013

Löparskor

Idag efter min tisdags cykling tillsammans med Anne, Kevin och Gaby så åkte jag och Erik in till stan för att kolla på löparskor. 


Dagens cykeltur gick i sol och regn. Det var konstigt väder med regn samtidigt som solen sken. Vi cyklade upp bakom national museet och förbi antennerna till Yangmingsan. Vi tog en snabbfika på 7-11 innan vi skiljdes åt. 

Efter träning och lite mat åkte jag och Erik för att leta löparskor. Han hade en lista med skor som han gärna ville testa. Vi hittade några några bra affärer och jag köpte ett par Asics och Erik ett par Adiddas. 


söndag 15 september 2013

Columbus träning

Söndag och tidig uppstigning för att ut och cykla med Columbus. Det är gemensam avgång klockan sju  ifrån Giant affären så jag trampade iväg vid 20 i för att hinna dit i tid. Det var redan soligt och varmt.


Jag mötte Anne tillsammans med ett 30-tal andra Columbus cyklister. Vi cyklade upp till Hellen och sedan ner på andra sidan. Vi stannade vid en affär och fyllde flaskorna innan vi började köra upp igen. Det var 12km upp till toppen i stekande sol. Inga träd som skuggade vägen utan det blev väldigt varmt. Jag väntade in Anne uppe på toppen innan vi cyklade hemåt igen. Det var en fin runda i väldigt varmt väder.

Jag och Anne. 

lördag 14 september 2013

Lördagsträning

Idag vaknade jag tidigt, det är nog jetlaggen som fortfarande spökar. Det var klarblå himmel och strålande sol. Alma kom och kröp ner bredvid mig och myste en stund innan det var dags att ta tag i dagen. Den började med tennisträning för Alma och Wilma.

Sedan fortsatte dagen i träningens tecken. Per cyklade som vanligt på morgonen medan Erik sprang på bandet bredvid. Alida som har varit hos Irene på sleepover kom direkt till klubben. Jag sprang utmed floden till klubben och Agnes och Erik gick. Det var väldigt varmt idag med stekande sol och 35 grader.



Per gymmade på klubben tillsammans med Alida och Wilma. Alida avslutade med att springa 6 km. Sedan hade tjejerna tennis träning på klubben. Först Alma och sedan både Alida och Wilma. De spelade väldigt bra idag och tränaren var imponerade av deras utveckling. Kul att all träning börjar att ge resultat.

Nu sitter Alida och Wilma och gör läxor, Alma är och leker med en kompis samt Agnes och Erik är ute och badar i poolen. Erik kom igår kväll och stannar här tillsammans med Agnes i knappt två veckor. Mysigt!

fredag 13 september 2013

Kambodjansk restaurang

Idag åkte jag och Agnes ner på stan och lunchade med Anne. Vi gick till en kambodjansk restaurang som bara serverade vegetarisk mat. Jag åt sötpotatis med tomat och grönsaker i curry sås och Agnes åt vattenkastanjer med grönsaker i krämig sås. Jag blev positivt överraskad, det var väldigt gott!



Vi avslutade med kaffe på Lutetia innan vi åkte hem och tog emot tjejerna som kom från skolan. Jag skjutsade Alma och Alida på simträning medan Agnes stannade hemma och tog emot Wilma som hade både basket och fotbolls träning i skolan.



torsdag 12 september 2013

Återhämtningspass

Den här veckan är det återhämtning innan det gäller att komma igång igen med träningen. Jag har varit ute och cyklat en sväng tillsammans med Anne, Russell, Kevin och Gaby.


Jag och Anne har fått sällskap av några fler cyklister på våra tisdags och torsdags cykelrundor. Det är väldigt trevligt och mer socialt än hård träning. Idag började vi utmed floden, men det var för varmt så vi svängde upp mot bergen istället. Det blev en extra runda upp till Yangmingshang där vi tog en fika på Starbucks. Det var en lagom runda för mina trötta ben. 


Åter i Taiwan

Nu är jag hemma igen hos min fina familj efter en lång resa. Jag åkte måndag kväll från Las Vegas och landade här hemma vid lunch. Jag fick vänta fem dryga timmar i Korea innan sista flyget. 



Det var så mysigt att krama om flickorna. Agnes var hemma när jag kom och sedan kom de andra en efter en. Alida hade spelat en träningsmatch med skollaget mot amerikanska skolan och vunnit med 5-0, så hon var glad och nöjd. De hade haft det jättebra och klarat sig alldeles utmärkt utan mig och Per. 


söndag 8 september 2013

Mitt första Ironman 70.3 World Championship

Ja, då har jag på tre veckor klarat min första fulla Ironman och mitt första Ironman 70.3 World Championship. Det är detta jag har tränat för under hela året. Huvudmålet var den fulla Ironman i Kalmar och sedan att jag kvalificerade mig till VM i Las Vegas kom som en bonus.


Nu är inte tre veckor en optimal återhämtning för att kunna prestera på topp, men mitt mål med tävlingen var att njuta av att ha kvalificerat mig och få genomföra en tävling på den nivån. Jag fick med mig Pappa som resesällskap samt som kunde hjälp mig med cykeln och annat praktiskt. Väldigt kul att ha någon på plats som hejar på en.

Klockan ringde strax efter fyra på morgonen, men då jag fortfarande lider av jetlag så hade jag inte sovit så bra. Det är 15 timmars tidsskillnad så det tar ett tag att ställa om. Efter frukost så skjutsade Pappa mig till starten. Det regnade och var bara runt 25 grader så ganska svalt för att vara i Nevada. Jag kollade att cykel och alla grejer var på plats innan det var dags att köa in till starten. Proffsen startade 06:30 och sedan de olika åldersgrupperna i turordning. Det var en lång väntan och nästan lite kallt i regnet. Jag startade 07:08 och tyckte att jag fick bra flyt i simningen. Efter vändpunkten så började snabba killar i startgruppen bakom komma ikapp och jag blev översimmad några gånger. Kom lite ur mitt flyt, men tyckte att simningen gick bra. Jag kom upp ur vattnet efter 44:02.


Växlingen till cyklingen var väldigt blöt. Det spöregnade så det var lite krångligt att få på strumpor och cykelskor. Jag kom iväg och såg Pappa när jag hoppade upp på cykeln. Det var super halt och bromsarna tog inte alls. Det var lite hysteriskt de första kilometrarna sedan rullade det på.


Banan var väldigt kuperad och gick upp och ner hela vägen. Jag blev omkörd av väldigt många snabba killar och tror aldrig att jag har känt mig så långsam på cyklingen tidigare. Cykeln är ju min starka gren! Vi startade åldersvis med äldst först så alla snabba killar startade efter. Vi cyklade ut i nationalparken mot Mead Lake vände och körde sedan in till Hendersen. Det hade slutat regna och solen och värmen kom. Det var en lång seg backe upp till växlingen. 



Ute på löpbanan var mina ben ganska trötta och sega. Vi sprang tre varv, det gick upp och ner hela vägen. Jag stannade vid kontrollerna för att få i mig tillräcklig med energi och fyllde kepsen med isvatten för att kyla ner mig lite. Det gick inte så fort, men framåt. Det var mycket folk på och utmed löpbanan så en härlig stämning. Jag sprang i mål efter 6:21:51 och kom 87:a i min åldersgrupp. Mamma och Lena hade suttit framför live sändningen på datorn och sett mig springa i mål :)


Det var en härlig dag och jag fick vara med på ett VM. Målet var uppfyllt, att njuta av att ha kvalificerat mig och få tävla tillsammans med alla dessa duktiga atleter. Bli inspirerad att fortsätta träna mot nya mål.


Simning: 44:02
Växling T1,
Cykel 91km 5:05:57
Växling T2,
Löpning 21km, 2:22:46
Totalt: 6:21:51

En dag kvar...

Sista dagen och de sista förberedelserna inför mitt första världsmästerskap. Det är väldigt många vältränade atleter här, jämfört känner jag mig som den glada motionär jag är. Jag började morgonen med en kort simning på tävlingsbanan. Vattnet är väldigt grumligt och fullt med sand så det kommer att bli svårt att se.

Efter frukost så åkte vi till målområdet och det andra växlingsområdet så jag kunde lämna in påsen med spring sakerna. Det är tur att vi har hyrt en bil för det är nog 2-3 mil emellan start och mål. Jag cyklade sista biten tillbaka till hotellet och kontrollerade att cykeln med zipp hjulen fungerar som det ska. 




Efter lunch cyklade jag bort och lämnade in cykeln vid start och första växlingsområdet som ligger ett par kilometer från hotellet. Sedan var alla måsten för dagen klara och vi kunde slappa en stund. Nu snart är det dags att äta middag och sedan blir det en lugn kväll. Första starten för proffsen går 6:30 och då håller vi alla tummarna för Lisa Norden, startnr 100! Sedan startar respektive åldersgrupp för sig och jag startar 7:08, med startnr 892.





Mitt mål imorgon blir att njuta av att jag faktiskt har lyckats att kvalificerat mig till ett VM och ha roligt! Om vi sedan ska prata tid så är det svårt. Det en väldigt tuff kuperad bana och tufft väder. När jag körde samma distans i Kenting i Taiwan var det på strax under 6 timmar, men då var det en relativt platt bana och inte alls så varmt. Så om jag kan köra under 6 timmar här så har jag gjort ett superbra race, men mer realistiskt är nog en tid runt 6:30.

onsdag 4 september 2013

På väg...

Sitter just nu och upplever gamla minnen på Incheon i Korea. Sitter och äter en sen lunch/tidig middag på Kraze Burger. En av flickornas favorit restauranger när vi bodde i Korea. 


Jag åkte hemifrån halv elva på förmiddagen och kommer att landa i Las Vegas klockan fem ikväll. Det är väldigt många timmars tidsförskjutning, 15 timmar från Taiwan. Restiden är nästan ett dygn, lika långt som att åka hem till Sverige. Det kommer att bli en väldigt lång dag och om allt går enligt plan så landar Pappa 40 minuter före mig på flygplatsen i Las Vegas. Det ska bli kul att se honom även om det inte är så länge sedan vi lämnade Sverige.